marknadsanalys · 2026
Bortkastad bandbredd i svenska BRF:er
Hur mycket av fibern en BRF betalar för som aldrig når lägenheten — och vilka fastigheter som bör agera först.
En kvantifiering av hur stor del av den köpta bredbandskapaciteten som aldrig når hushållens enheter, baserad på routergenerationsfördelning, abonnemangshastigheter och uppmätt WiFi-genomströmning i betongbyggda flerbostadshus.
Februari 2026, reviderad augusti 2026 · Baserad på PTS Svensk telekommarknad 2024, routerspecifikationer och publicerade WiFi-prestandamätningar.
Sammanfattning
Denna rapport kombinerar tre dataset — routergenerationsfördelningen från stock-and-flow-modellen, PTS abonnemangsstatistik och publicerade WiFi-genomströmningsmätningar — för att beräkna hur stor del av den köpta bredbandskapaciteten som faktiskt når hushållens trådlösa enheter.
Det genomsnittliga BRF-hushållet abonnerar på 378 Mbps men får bara 206 Mbps levererat via WiFi — en förlust på 45,5 %. Hälften av alla hushåll (49,8 %) har en router som utgör den primära flaskhalsen. Problemet är störst bland gigabitabonnenter med äldre routrar: ett hushåll som betalar för 1 000/1 000 Mbps och använder en WiFi 5-router får typiskt bara 225 Mbps till sina enheter.
| Nyckeltal | Värde | Detalj |
|---|---|---|
| Snittabonnemang | 378 Mbps | Viktat snitt, 1,1 M hushåll |
| Snitt WiFi-leverans | 206 Mbps | Typisk lägenhet, 1–2 väggar |
| Snittförlust | 45,5 % | 172 Mbps per hushåll |
| Flaskhalsade | 49,8 % | ≈ 548 000 hushåll |
Huvudresultat: Av varje gigabit som svenska bostadsrättsföreningar köper når i genomsnitt bara 545 megabit de boendes enheter. Flaskhalsen är nästan aldrig fibernätet — det är WiFi-routern som operatören levererade för 3–7 år sedan. En analys av vilka konkreta konsekvenser gapet medför finns i den tillhörande rapporten Varför bandbredd och modern WiFi spelar roll.
| Abonnemang | WiFi 4 | WiFi 5 | WiFi 6 | WiFi 7 |
|---|---|---|---|---|
| 100/100 | 55 % | 0 % | 0 % | 0 % |
| 250/250 | 82 % | 10 % | 0 % | 0 % |
| 500/500 | 91 % | 55 % | 20 % | 0 % |
| 1000/1000 | 96 % | 78 % | 60 % | 25 % |
| Routergeneration | Genomsnittlig bandbreddsförlust |
|---|---|
| WiFi 4 | 88,1 % |
| WiFi 5 | 53,0 % |
| WiFi 6 | 35,4 % |
| WiFi 7 | 13,2 % |
Modellens tre inputdataset
1. Routergenerationsfördelning (stock-and-flow-modell)
Från den separata rapporten WiFi-routergenerationer i svenska BRF:er: WiFi 4 utgör 9,2 % av beståndet, WiFi 5 står för 38,1 %, WiFi 6 för 46,0 % och WiFi 7 för 6,7 %. Totalt 1,1 miljoner hushåll med gruppansluten bredband.
2. Abonnemangshastigheter i BRF-segmentet
Enligt PTS överstiger 95 % av alla fasta bredbandsabonnemang i Sverige 100 Mbps, och ungefär hälften ligger på 250 Mbps eller högre. Det vanligaste enskilda hastighetssteget är 100/100 Mbps symmetrisk fiber (36 % av alla fiberabonnemang). Gigabitabonnemang var den snabbast växande hastighetskategorin under 2024 och utgör nu drygt 11 % av alla bredbandsabonnemang. BRF-segmentet har en egen profil som formas av tre faktorer: prismedvetna styrelser som ofta stannar kvar på 100/100, Bahnhofs aggressiva 1 Gbps-erbjudanden till BRF:er (från 39 kr/mån) samt Telenors standardavtal på 250/250 för gruppanslutningar.
| Hastighetssteget | Andel (uppsk. BRF) | Antal hushåll |
|---|---|---|
| 100/100 Mbps | 38 % | 418 000 |
| 250/250 Mbps | 28 % | 308 000 |
| 500/500 Mbps | 14 % | 154 000 |
| 1 000/1 000 Mbps | 20 % | 220 000 |
- 100/100
- 250/250
- 500/500
- 1000/1000
3. Verklig WiFi-genomströmning per routergeneration
Tabellen visar uppskattad genomströmning för en enskild klient i en typisk BRF-lägenhet (67 m², 5 GHz med band steering, 1–2 icke-bärande innerväggar). Siffrorna bygger på publicerade prestandamätningar av de routermodeller som svenska operatörer faktiskt levererar, justerade för lägenhetsförhållanden med betongstomme.
| WiFi-gen. | Typiska ISP-modeller | MIMO / klass | Verklig genomströmning |
|---|---|---|---|
| WiFi 4 | Inteno EG500, FG500 | 2×2, N300, enbart 2,4 GHz | 30–60 Mbps |
| WiFi 5 | Technicolor TG389ac, Sagemcom F@st 5370e | 2×2–4×4, AC1200–2600 (2×2 klient) | 150–300 Mbps |
| WiFi 6 | Icotera i4882, Technicolor F1, Zyxel EX3600 | 4×4, AX1800–9800 (2×2 klient) | 300–500 Mbps |
| WiFi 7 | ASUS ZenWiFi BD4/BT8, Zyxel EE3301 | 2×2–3×3, BE3600–14000 | 600–1 000 Mbps |
De WiFi 4-routrar som operatörerna levererat i det här segmentet — som Inteno EG500/FG500 — är enbart 2,4 GHz (802.11n-standarden stöder i sig båda banden, men dessa instegsgateways levereras enbandade), där interferens i flerbostadshus typiskt begränsar genomströmningen till 30–60 Mbps. WiFi 5-genomströmning begränsas i praktiken av att nästan alla klientenheter (telefoner, laptops) har 2×2 MIMO — en 3×3- eller 4×4-router ger alltså inte högre hastighet till en enskild enhet.
Bandbreddsförlustmatris
Matrisen visar hur stor andel av abonnemangshastigheten som går förlorad i WiFi-flaskhalsen för varje kombination av hastighetssteg och routergeneration. Ett streck (—) innebär att routerns WiFi-kapacitet överstiger abonnemanget och alltså inte utgör någon flaskhals.
| Abonnemang | WiFi 4 (45 Mbps) | WiFi 5 (225 Mbps) | WiFi 6 (400 Mbps) | WiFi 7 (750 Mbps) |
|---|---|---|---|---|
| 100/100 | 55 % | — | — | — |
| 250/250 | 82 % | 10 % | — | — |
| 500/500 | 91 % | 55 % | 20 % | — |
| 1 000/1 000 | 96 % | 78 % | 60 % | 25 % |
De mest kritiska cellerna är de med stora populationer: WiFi 5 + 250 Mbps (cirka 117 000 hushåll, 10 % förlust) och WiFi 5 + 1 Gbps (cirka 84 000 hushåll, 78 % förlust). Det senare scenariot — en förening som nyligen bytt till Bahnhofs 1 Gbps men fortfarande har Technicolor-routrar från föregående operatör — är särskilt problematiskt: hushållet betalar för gigabitfiber men får bara en fjärdedel av kapaciteten.
Konsekvens per routergeneration
| Routergeneration | Antal hushåll | Snittabonnemang | Snitt WiFi-levererat | Förlust |
|---|---|---|---|---|
| WiFi 4 | 101 200 | 378 Mbps | 45 Mbps | 88 % |
| WiFi 5 | 419 100 | 378 Mbps | 178 Mbps | 53 % |
| WiFi 6 | 506 000 | 378 Mbps | 244 Mbps | 35 % |
| WiFi 7 | 73 700 | 378 Mbps | 328 Mbps | 13 % |
- Abonnemang
- WiFi-levererat
Konsekvens per hastighetssteg
| Abonnemang | Antal hushåll | Snitt WiFi-levererat | Förlust |
|---|---|---|---|
| 100/100 Mbps | 418 000 | 95 Mbps | 5 % |
| 250/250 Mbps | 308 000 | 222 Mbps | 11 % |
| 500/500 Mbps | 154 000 | 307 Mbps | 39 % |
| 1 000/1 000 Mbps | 220 000 | 324 Mbps | 68 % |
Mönstret är tydligt: ju högre abonnemangshastighet, desto mer bandbredd försvinner i WiFi-flaskhalsen. Hushåll med 100/100 är i stort sett opåverkade (bara WiFi 4-hushåll drabbas av märkbar förlust), medan gigabitabonnenter i genomsnitt får bara en tredjedel av sin köpta kapacitet levererad trådlöst.
Uppladdningssidan: symmetrisk fiber, asymmetrisk WiFi
Svenska BRF:ers fiberanslutningar är symmetriska — ett 250/250-abonnemang ger 250 Mbps i båda riktningarna. Det är en betydande fördel jämfört med kabel- eller xDSL-nät. Dock är WiFi-genomströmningen typiskt 20–40 % lägre i uppladdningsriktningen, eftersom de flesta ISP-routrar tilldelar mindre sändningstid åt uppströms trafik och WiFi 5 saknar OFDMA för uppladdningsschemaläggning.
Det spelar störst roll för det växande antalet uppladdningsberoende tillämpningar: videokonferenser (Teams/Zoom kräver 2–4 Mbps per samtal), molnsäkerhetskopiering (kontinuerligt 2–10 Mbps), övervakningskameror (2–4 Mbps per kamera) och innehållsskapande arbetsflöden. Ett hushåll med två samtidiga videosamtal, en säkerhetskamera och en iCloud-fotosynkronisering i bakgrunden behöver ungefär 12–18 Mbps i kontinuerlig uppladdning. WiFi 5 klarar detta i isolering, men under belastning — med 10+ enheter som konkurrerar om sändningstid — stiger uppladdningslatensen till 30–50 ms och genomströmningen blir instabil, med märkbar försämring av samtalskvaliteten.
WiFi 6:s OFDMA-schemaläggning och WiFi 7:s MLO ger de mest påtagliga förbättringarna just på uppladdningssidan, eftersom de tillåter routern att tilldela små, garanterade uppströmsluckor åt latensskänslig trafik även medan andra enheter överför stora datamängder.
Vem bör agera först: prioritetsmatris
Alla föreningar har inte lika bråttom. Matrisen nedan rangordnar de mest verkningsfulla uppgraderingsvägarna genom att kombinera populationsstorlek med allvaret i bandbreddsgapet. Kolumnen “uppgraderingskostnad” avser uppskattad utrustningskostnad per hushåll för det naturligaste nästa steget.
| Nuläge | Hushåll | Förlust | Uppgraderingsväg | Uppsk. kostnad/hushåll | Prioritet |
|---|---|---|---|---|---|
| WiFi 5 + 1 Gbps | 84 000 | 78 % | WiFi 7-router | 900–2 000 kr | Hög |
| WiFi 4 (alla hastigheter) | 101 200 | 88 % | WiFi 7-router | 900–2 000 kr | Hög |
| WiFi 5 + 500 Mbps | 59 000 | 55 % | WiFi 7-router | 900–2 000 kr | Hög |
| WiFi 6 + 1 Gbps | 101 200 | 60 % | WiFi 7-router | 900–2 000 kr | Medel |
| WiFi 5 + 250 Mbps | 117 000 | 10 % | WiFi 7-router | 900–2 000 kr | Medel |
| WiFi 6 + 500 Mbps | 70 800 | 20 % | WiFi 7 (framtidssäker) | 900–2 000 kr | Lägre |
| Valfri + 100/100 | 418 000 | 5 % | Hastighet + WiFi 7 tillsammans | 900–2 000 kr + avtal | Lägre |
Varför WiFi 7 och inte WiFi 6. För några år sedan var den naturliga uppgraderingen en WiFi 6-router. Det har förändrats. Sveriges största operatörer — Bahnhof, Telia, Telenor — levererar numera WiFi 7 i nya gruppavtal, och WiFi 6 har blivit den utgående generationen som blir allt svårare att köpa ny. För ett engångsköp som en förening behåller i fem år eller mer är det en falsk besparing att välja den näst senaste generationen: prisskillnaden mot WiFi 7 är liten, och WiFi 7:s 6 GHz-band, bredare kanaler och Multi-Link Operation ger fastigheten flera års extra marginal innan nästa byte. En styrelse som installerar WiFi 7 idag köper en uppgraderingscykel i stället för två.
WiFi 6-segmentet är det som bör konverteras. Hushåll som redan har WiFi 6 befinner sig inte i kris — på en 250 Mbps-linje är förlusten liten. Men WiFi 6 ligger nu en generation efter den hårdvara som säljs, och på de gigabitlinjer som dessa fastigheter i allt högre grad går över till lämnar även en WiFi 6-router runt 60 % av kapaciteten outnyttjad. Det är i detta segment som ett “det fungerar” tyst döljer ett växande gap. Det naturliga tillfället att flytta dem till WiFi 7 är nästa avtalsförnyelse eller routerbyte — inte ett framtvingat tidigt utbyte, utan förstahandsvalet när stunden kommer.
Den mest verkningsfulla åtgärden för de flesta föreningar är att byta ut WiFi 5-routrar och äldre i fastigheter som redan uppgraderat till 500 Mbps eller 1 Gbps fiber. För ungefär 900–2 000 kr per hushåll för en WiFi 7-enhet återvinns 55–88 % av den bandbredd fastigheten redan betalar för.
För föreningar som fortfarande har 100/100 Mbps är routern ännu inte flaskhalsen — men en hastighetsuppgradering på egen hand är en fälla. Att höja linjen till 500 Mbps eller 1 Gbps utan att uppgradera routern flyttar helt enkelt fastigheten upp i de högförlusttier som visas ovan: hushållet börjar betala för gigabit och får, på en gammal router, bara en bråkdel av den. De två besluten hör ihop. Den förnuftiga vägen är att planera hastighetshöjningen och en WiFi 7-router som ett enda steg — ofta förhandlat in i samma gruppavtal — så att den nya kapaciteten faktiskt når lägenheten.
Modellens antaganden och begränsningar
| Parameter | Värde |
|---|---|
| Total population | 1 100 000 hushåll |
| Routerfördelning | Stock-and-flow-modell |
| WiFi-genomströmning | Mittpunkt av mätintervall |
| WiFi 4 typiskt | 45 Mbps (enbart 2,4 GHz) |
| WiFi 5 typiskt | 225 Mbps (5 GHz, 2×2) |
| WiFi 6 typiskt | 400 Mbps (5 GHz, 2×2) |
| WiFi 7 typiskt | 750 Mbps (5/6 GHz) |
| Uppladdningsjustering | 20–40 % lägre än nedladdning |
Vad modellen inte fångar
Kablade enheter. En del bandbreddskrävande enheter — spel-PC:ar, smarta TV:ar, NAS-enheter, stationära datorer — kan vara anslutna via Ethernet och kringgår då WiFi-flaskhalsen helt. I dessa hushåll är den faktiska förlusten lägre än modellen visar. Branschdata visar dock att majoriteten av trafiken i bostadsnät numera går via WiFi: smartphones, surfplattor, laptops och en växande andel smarta TV:ar använder trådlös anslutning. Vi bedömer att 75–85 % av hushållens enheter ansluter via WiFi.
Mesh-system och extra accesspunkter. Hushåll som köpt egna mesh-WiFi-system (utöver operatörens router) kan uppnå högre genomströmning. Modellen utgår från operatörens standardutrustning, eftersom den allra största majoriteten av BRF-boende använder denna.
Interferens mellan lägenheter. Genomströmningstalen antar måttlig interferens. I fastigheter med 50+ lägenheter på samma våningsplan kan verklig WiFi 5-genomströmning sjunka långt under 225 Mbps på grund av kanalträngsel, särskilt på 2,4 GHz. Modellen kan alltså underskatta förlusten i mycket täta fastigheter.
Källor
Källorna nedan verifierades oberoende (nåbara och bekräftade att innehålla den citerade uppgiften) vid källgranskning 2026-08-20.
- Bahnhof — Bredband till bostadsrättsföreningar (BRF) — gruppbredband från 39 kr/mån; symmetriska fiberhastigheter (“Samma fart upp och ner”).
- Microsoft — Förbered organisationens nätverk för Microsoft Teams — videomötesbandbredd 2,5–4,0 Mbps per ändpunkt.
- ACM SIGCOMM IMC 2024 — Accepterade artiklar — Sharma & Feamster, “A Longitudinal Study of the Prevalence of WiFi Bottlenecks in Home Access Networks”.
- ASUS — ZenWiFi BT8 tekniska specifikationer — WiFi 7 (802.11be) BE14000, 2×2 / 3×3 spatiala strömmar.
- WIISFI — Wills WiFi-referens — de flesta klientenheter är 2×2 MIMO.
- TechInfoDepot — Inteno EG500 R1 — 802.11n, 2×2, enbart 2,4 GHz (N300).
- PTS — Svensk telekommarknad 2024 (PTS-ER-2025:9), fullständig rapport (PDF): https://pts.se/contentassets/feb20b39e0f64057a64364d70b70e9a2/rapport-svensk-telekommarknad-2024_t.pdf — 95 % av fast bredband över 100 Mbps; 100/100 vanligaste fiberhastigheten.
- Systerrapport — WiFi-routergenerationer i svenska BRF:er (repo:
reports/wifi-router-generations/) — routergenerationsfördelning. - Modellkälla —
models/bandwidth_waste_model.py(repo) — genomströmningsmittpunkter och bandbreddsförlustformel.
Ytterligare källor (ej enskilt länkverifierade):
- PTS Prisrapport 2024
- Bredbandskollen (Internetstiftelsen) medelvärden 2025
- Telenor.se gruppavtal
- Tele2.se WiFi Hub C4-specifikationer
- Bredbandsval.se (routeröversikt, gruppavtal)
- Technicolor TG389ac-specifikationer
- Icotera i4882-datablad
- Cisco WiFi-genomströmningsdokumentation
- NIST Building Material RF Attenuation Data
- SCB bostadsbestånd 2024
- Svensk Betong
Modell: Python-beräkning som korsar tre dataset: routergenerationsfördelning (1,1 M hushåll), uppskattad BRF-hastighetsfördelning (100–1 000 Mbps) och uppmätt WiFi-genomströmning per generation (mittpunkt av publicerade mätintervall). Bandbreddsförlust = max(0, abonnemangshastighet − WiFi-genomströmning) / abonnemangshastighet. Källkod: bandwidth_waste_model.py.